ajaj.
Orkar verkligen inte vara sjuk längre. Så galet trött på att inte kunna andas och att knappt kunna stå upp.
Saknar att vara frisk. Saknar. VILL INTE MER.
jag kan inte skilja på om jag vill vara med dig eller om jag vill bli av med dig
Så ung, alldeles för lojal.
Jag försöker fylla tomrummet efter dig genom att stoppa massa andra killar där.
Killar som inte betyder någonting egentligen.
Killar som inte får min värld att snurra.
Killar som inte gör att jag hoppar och skriker när de ringer.
Killar som inte är som du.
Ingen är som du, Sebastian.
Ingen
Om du inte kan förstå min tystnad förtjänar du inte mina ord
Jag känner mig väldigt förvirrad och känslomässigt överfull. Vill bara tömma ut lite så att jag får chansen att andas en liten stund.
Men det fungerar ju tyvärr inte så.
Men det fungerar ju tyvärr inte så.
Trust - Years to earn, seconds to break.
I must be a really good liar for you to believe that everything’s actually okay.
can't get you off my mind
Just smile, and people won't ask what's wrong.
Idag är det tomt här för att jag känner mig tom.
-
20 april.
Jag minns den dagen så väl. Visst, det var min födelsedag men det är inte därför jag minns den.
Jag minns den för att du var så sjukt jävla nära mig hela dagen.
Fastän du som vanligt befann dig 15 mil härifrån så lyckades du vara bredvid mig hela dagen och jag var så galet lycklig för det.
Jag minns hur du kämpade för att inte säga grattis, men till slut (23:58) kunde du inte låta bli.
Jag ville verkligen inget hellre än kyssa dig då, precis som jag sa.
Jag ville kyssa dig då för att du gjorde mig så jävla lycklig genom att bara finnas vid min sida.
Och nu när det är över saknar jag dig och vad du gjorde med mig så himla mycket.
Jag minns den för att du var så sjukt jävla nära mig hela dagen.
Fastän du som vanligt befann dig 15 mil härifrån så lyckades du vara bredvid mig hela dagen och jag var så galet lycklig för det.
Jag minns hur du kämpade för att inte säga grattis, men till slut (23:58) kunde du inte låta bli.
Jag ville verkligen inget hellre än kyssa dig då, precis som jag sa.
Jag ville kyssa dig då för att du gjorde mig så jävla lycklig genom att bara finnas vid min sida.
Och nu när det är över saknar jag dig och vad du gjorde med mig så himla mycket.
Jag saknar känslan av att vara sådär sjukt lycklig.
Ibland funderar jag på hur glad jag skulle varit om du fanns vid min sida hela tiden.
På hur lycklig jag skulle varit.
På hur bra du och jag skulle varit.
I think I better leave right now, before I fall any deeper
Jag har börjat fundera på om jag går framåt om jag går med dig,
eller om jag automatiskt backar till den plats jag var på för ett år sedan, där jag var med dig.
Platsen du sedan lämnade mig på väldigt länge innan jag var stark nog att gå framåt, ensam.
Och om jag ändå inte får dig i slutändan kommer jag att stå där ensam igen,
och jag vet inte om jag kommer kunna gå vidare alls i så fall.
allting liksom kräver mera nu
Han hör av sig igen, ganska mycket faktiskt.
Han har gjort det i typ tre veckor.
Och han är annorlunda nu.
Han verkar inte vilja ha mig på samma sätt som förut. Men det är inget negativt om ni förstår vad jag menar, det är som att han försöker säga "Jag vill börja om, vill kunna vara där på riktigt. Ge mig en chans" och jag vet inte vad jag ska tro.
Jag vet inte om jag vågar tro på det.
Jag vet inte om jag vågar tro på det.
Om han är värd det.
Om det kan gå, fast vi liksom gått sönder en gång.
tumblr
No matter what you're going through, music always helps
han fyller år idag
Såna som jag kanske inte är menade för kärlek
Har börjat tro att man endast sätter ihop sitt hjärta för att sedan få det krossat igen.
Kan det vara så? Att man gör allt förgäves? Att det inte finns någon som får en att glömma allt ont? Kan det verkligen vara så att man bryts ner för att aldrig riktigt byggas upp igen?
Kan världen verkligen vara så grym?
De små sakerna och de korta ögonblicken är de bästa.
I live every day waiting for him to call or text. But I know i have to move on and except that it's the end, but as soon as I do and I finally let him go, he walks right back into my life and to be honest I'm sick of it.
Man kan inte krossa ett redan krossat hjärta.
Jag hatar att du förstört mig så mycket.
Hatar att du gjort sönder mig så mycket att jag har fått svårt att släppa in andra.
Hatar att du gjort sönder mig så mycket att jag har fått svårt att släppa in andra.
Hatar att du aldrig riktigt lämnar mig helt.
Hatar att jag aldrig slutar hoppas.
Hatar att du alltid får mig att må dåligt.
Hatar allt du gjort med mig, men jag hatar inte dig.
Jag kan inte hata dig.
Jag hatar att jag älskar dig så jävla mycket
Saknar dig så mycket att det gör ont. Du var den bästa
Många tror att man inte är sönder bara för att man inte pratar.
De förstår att man har fullt upp med att sakna.
You're the only one
Rules are made to be broken, promises aren't.
Jag måste sluta längta efter honom. Jag måste sluta tänka på någon som inte tänker på mig.
Jag tror ingen av oss vet vem som tog slut på det där som vi var och som jag inte kan sätta ord på.
Jag tror ingen av oss förstod varför.
Men han gick vidare och jag stannade liksom kvar.
tumblr
There are only two kinds of love stories in this world, boy loses girl or girl loses boy.
"Jag ska fly från allt det där du nuddat vid, från allt vi en gång kallat verklighet. För jag orkar inte längre vara ett vilset rådjur på motorvägen, som stelnar till av skräck och känner isen i blodådrorna. Som hoppas att vi överlever smällen, att vi är osynliga för en liten stund, kanske klarar oss den här gången. För det händer aldrig. Föraren kör alltid på oss tillslut. Och vi ligger där, orörliga i en pöl av splittrade drömmar, rivna lögner och krossade ben.
Och jag ska flyga här ifrån, oavsett hur mycket betong jag har under vingarna och hur tunga de än är av alla tomma löften jag fått av dig. För du är inte längre verklig och jag har suddat ut dina konturer bit för bit när du inte sett på.
Allt du lämnar kvar är den där känslan man får efter för många öl och för många cigg. Den där känslan när allting betyder ingenting och när det inte längre spelar någon roll vilka läppar man kysser.
Men mest av allt är det du som inte spelar någon roll längre.
Och jag ska flyga här ifrån, oavsett hur mycket betong jag har under vingarna och hur tunga de än är av alla tomma löften jag fått av dig. För du är inte längre verklig och jag har suddat ut dina konturer bit för bit när du inte sett på.
Allt du lämnar kvar är den där känslan man får efter för många öl och för många cigg. Den där känslan när allting betyder ingenting och när det inte längre spelar någon roll vilka läppar man kysser.
Men mest av allt är det du som inte spelar någon roll längre.
Jag ska försöka i alla fall"
- taget från livelove.blogg.se, fruktansvärt inspirerande.
Förlåt inte om du inte är redo att gå vidare.
Du säger: "Baby, hör du mig? Jag försöker ju att nå dig."
Men du vet. Det spelar ingen roll längre. Du kommer aldrig att förstå mig.
Men du vet. Det spelar ingen roll längre. Du kommer aldrig att förstå mig.
Jag vill framåt, kan inte följa med tillbaks med dig.
Att följa sitt hjärta innebär ofta att man förlorar greppet om verkligheten.
Denna blogg kommer handla väldigt mycket om någon som vänt upp och ned på hela min värld utan att någonsin rört vid mig.
För vi, han och jag handlade om så mycket mer, någonting abstrakt. Det skulle i alla fall jag säga. Och det är nog där vi går isär, jag och han. För jag föll liksom. Jag föll för han som sa att han alltid skulle fånga mig men när det väl gällde, så hade han glömt av vad han lovat mig för längesen.
Och sedan har jag inte riktigt kunnat ta mig ur den där gropen jag föll i. Jag ligger mest still, hjälplös och väntar på att någon ska räcka mig en hand. Folk gör det ibland. Räcker ut sin hand och försöker hjälpa mig upp igen, men de lyckas alltid tappa taget om mig någonstans på vägen. Och nu har jag räknat ut att det kommer endast vara du som kommer att klara av att ställa mig upp igen, så snälla.
Hjälp mig stå igen.
Hjälp mig andas.
Hjälp mig leva.
Det svåraste med att försöka gå vidare är att låta bli att titta tillbaka på det som brukade vara.
