Den vackraste stunden i livet var den när du kom

Jag trycker upp hans chattruta på facebook. Stirrar på hans namn. Ska jag våga? Ska jag? Ska jag skriva? Jag borde ju våga, vad har jag att förlora? Honom. Hoppet. Hjärtat. Jag vill inte förlora honom, jag vill inte förlora hoppet om oss och jag vill inte förlora mitt egna hjärta. Men samtidigt kommer jag aldrig att vinna honom, eller få oss eller få ett helt hjärta om jag inte vågar chansa lite. Jag borde kanske våga. Jag vet ju inte vad som händer, det är det som är så skrämmande.
- patos.blogg.se

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback